Archives

All posts for the month december, 2015

Detta bildspel kräver JavaScript.

Idag har vi haft en Makerdag för Alléskolans 4-9 elever. Under ett par timmar fylldes Makerlokalen av entusiastiska elever som gjorde lysande granar, hus och julkort. Full rulle hela tiden och mycket vackra resultat.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi använder oss av Creative Tools MakerBot Replicator 2x. Den har två skrivarhuvuden vilket gör att man kan skriva ut med två färger samtidigt. Det blir riktigt häftigt som du kan se i bilden oven. MBR2x har en upphettad basplatta vilket gör att skrivarplast av sorten ABS passar bäst då den fäster bättre och tål lite högre temperaturer. Vi har använt skrivaren primärt i vår programmeringsprofil hittills där eleverna har fått skriva ut sina objekt till t.ex brädspelsprogrammeringen. Till skrivaren följer en mjukvara, MakerBot Desktop där man placerar sina objekt innan man skickar det till skrivaren. Då våra elever använder sig av Chromebooks, och inte kan installera några program så har vi använt oss av det webbaserade CAD programmet Tinkercad. Där kan eleverna skapa 3d figurer och spara i molnet. Därefter kan de dela och publicera sina objekt med andra. När de delar med oss kan vi lägga in det i MakerBot Desktop och därefter skicka det till skrivaren och skriva ut det. Hur enkelt som helst.

Som alla andra 3d skrivare så tar utskrifterna ganska lång tid, något man bör ha i åtanke när man får för sig att skriva ut en klassuppsättning av schackpjäser eller liknande. Men vackert blir det. :-)

MBR2x

image

Det var två väldigt givande dagar som innehöll föreläsningar och paneldiskussioner om IT i framtidens samhälle samt om hur vi kan nyttja tekniken i skolan. Vilka förhållningssätt vi bör ha för att dra nytta av tekniken och hur vi ska förbereda våra elever så att de har kunskaper som hjälper dem i det livslånga lärandet.

Dagarna höll hög klass, i synnerhet för oss som följde de pedagogiska spåren som handlade om huruvida programmering bör ha en mer framträdande plats i svensk skola, samt hur ny teknik kan implementeras i den pedagogiska verksamheten. Lärare behöver bli bättre på att jobba med datorer för att stärka lärandet, och hur man ger dem den kunskapen blir en avgörande fråga inför framtiden. Lärarna måste få känna sig kompetenta och självsäkra i tekniken.

Skolverket var på plats främst i syfte att samla information om hur programmering kan se ut, eftersom de nyligen fått i uppdrag att utreda hur vi kan förändra läroplanen. Första dagen startade med exempel från verksamheter ute i olika skolor där man tolkat Lgr11 och, precis som vi på Alléskolan, funnit vilka avsnitt som tillåter oss att arbeta med programmering som verktyg i lärandet redan nu. En del hävdar att det inte behövs en förändring i läroplanen, men de flesta är nog av åsikten att programmering ändå måste lyftas och tillåtas ta en större plats i läroplanen. Frågan är då hur det ska se ut. Ska det vara ett tvärvetenskapligt ämne eller ska det ingå i alla ämnen? Och i så fall, i hur stor grad? Särskilt intressant vad det att få lyssna på representanter från England som efter en genomgripande förändring nu undervisar i Computational thinking. Det handlar alltså inte bara om programmering utan också om “datalogiskt tänkande” vilket är en pedagogik i vilket programmering bara är ett verktyg. Undervisningen handlar om att träna eleverna i problemlösning, logiskt tänkande och programmering. Dock kan dessa aktiviteter bedrivas såväl med som utan dator.

I England förstod man tidigt att nyckeln till att nå framgång är att lärarna måste få känna sig delaktiga i processen. Därför har det införts speciallärartjänster på skolorna för att stötta lärarna i uppdraget. Vidare ges det kurser på universiteten runtom i landet. Det har även byggts upp tjänster på nätet. Computing At School är en sådan organisation vars syfte är att hjälpa lärarna att jobba efter kursplanen.

Digital teknik är idag förhållandevis billig, och av den anledningen är det många aktörer som dykt upp på senare år med lösningar på hur logik och programmering ska läras ut både till yngre och äldre barn. Problemet är inte att hitta material utan att välja det som är bra. Hur vet man att inlärningen blir effektiv med just det här materialet? Somliga lösningar är gratis, Scratch till exempel. Avseende billig teknik har enkortsdatorn Raspberry Pi haft stora framgångar. Skaparna tillhandahåller lektionsmaterial och forumet är högst levande med många eldsjälar som hittar på spännande saker att göra med den. På Alléskolan tycker vi nog att Raspberry Pi är den bästa lösningen eftersom utbudet av nyttiga program och kopplingslösningar för fysisk programmering är näst intill obegränsade.

I Finland är man långt framme i arbetet med att få in programmering i läroplanen. Linda Manilla, doktor i datavetenskap och forskare i datavetenskapens didaktik, berättade att läroplanen kommer att ha en allmän del som möjliggör för lärare i andra ämnen utöver slöjd och matematik att ta in programmering. I de yngre åldrarna handlar det mer om att skapa stegvisa instruktioner som ska följas och att lära sig felsöka; således behövs det inte ens en dator i undervisningen. Äldre elever (årskurs 3 – 6) introduceras för programmering genom Scratch, medan årskurs 7 – 9 tar sig an ett textbaserat språk. Även Manilla talade om vikten av att lärarna måste ges tid att förbereda sig genom kompetensutveckling som är av hög kvalitet. Om programmering ska kunna få ett reellt genomslag måste hela lärarkåren anamma det som verktyg. Först då har ju utbildningen en möjlighet att vara likvärdig i landet.

Signifikativt för Finland och England är att de genom sitt förändringsarbete lyckats skapa den nödvändiga progressionen från yngre till äldre åldrar. Alltså, vad som ska läras ut och när det ska läras ut. Här måste ju Sverige komma fram till vad som passar för oss, och det arbetet är ju faktiskt äntligen igång nu när Skolverket och aktörer som Vinnova är engagerade i att samla in ett underlag för att kunna utforma morgondagens läroplan. Vi får bara hoppas att det inte blir något urvattnat förslag som rinner ut i sanden. Vår gissning är att det landar i en delkurs i teknikämnet, men vem vet, hoppas vi har fel.